De flesta svenska företag har någon typ av policy på papper utifrån arbetsmiljölagen. 9 av 10 svenska företag erbjuder friskvårdsbidrag och 8 av 10 erbjuder aktiviteter utöver detta (PWC, 2012). Trots det har sjukskrivningarna och den psykiska ohälsan ökat. Inspireras av detta manifest för att vidga vyerna på arbetsmiljöarbetet. 

Bilden ovan är tagen på Atkins Global i Stockholm. Jag agerade rådgivare vid flytt till nytt kontor. Resultatet blev ett hälsosammare kontor med bland annat mötesrum med stående möblering, meditationsrum och pingisbord, samt förslag på kartor för bra walk-and-talk.

Ett manifest för arbetsgivare, för att få nya perspektiv på organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete:

1. Vi ska skapa möjligheter

Att ha kunskap inom ett område är självklart en grund till att kunna göra en förändring. Men utan möjligheten att genomföra sina önskade vanor är kunskapen inte mycket värd. Att det finns möjlighet; tid och tillgänglighet, står för 40 procent för en beteendeförändring. Därför är det centralt för mig som arbetsgivare att skapa möjligheter för de anställda att också kunna följa de initiativ, aktiviteter och önskningar vi kommunicerar ur. Det kan också handla om att motivera och möjliggöra för mentala resurser; för att vara ”redo” för en viss förändring eller aktivitet. Vi ska skapa dessa möjligheter.

2. Vi ska rannsaka vår intention

Varför erbjuder vi friskvårdsbidrag och stegtävlingar? Varför har vi en policy mot kränkande särbehandling? De flesta chefer har en förhoppning och förväntan att det till exempel ska minska kostnader för frånvaro, minska individer med risk för ohälsa, förändra beteenden, öka produktivitet, förbättra testvärden (blodtryck, kondition, BMI osv), ROI eller bidra till en allmänt positiv upplevelse av arbetsplatsen. Och stärka varumärket.

Vi ska rannsaka vår intention; vårt innersta syfte varför vi vill att personalen ska må bättre fysiskt, psykiskt och socialt. Att kommunicera mänskliga värden och omtanke skapar klart större engagemang än om medarbetare uppfattar hälsoinsatser som ett sätt att bara kunna pressa dem ännu mer och maximera företagets vinst. Därför ska vi rannsaka vår intention.

3. Vi ska inte definiera hälsa

WHO´s definition av hälsa är ”ett tillstånd av fullstädning fysisk, psykisk och socialt välbefinnande inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning”. Och det kan innebära helt vitt skilda saker för olika individer. Alla har olika förutsättningar, värderingar, önskningar och mål. Någon kanske skulle må bra av att börja träna, en annan av att bli bättre på att prioritera eller återhämta sig. En individ kan motiveras av att dra ner på något och en annan av att sluta helt. Vissa vill ha tydliga arbetstider, andra blir mindre stressade av flexibilitet. Vi ska låta varje individ definiera vad som ger dem en känsla av ett gott välbefinnande och ge dem utrymme att uppfylla detta. Vi ska därför inte definiera hälsa.

4. Vi ska se utanför den fysiska arbetsplatsen

För många är arbetslivet och den privata sfären sammanflätad, på grund av dagens digitala arbetsmiljö. För de flesta arbetsgivare är det en ständig undran om hur mycket de ska lägga sig i personalens privatliv. Men det finns enkla tips; genom att se vad det finns för utmaningar för att få ihop vardagen kan vi få förståelse för att till exempel städhjälp till medarbetare med småbarn, kan vara en värdefull förmån. En mindre börda som annars skapar stress i vardagen ger kraft att fokusera på arbetet och att återhämta sig på fritiden. Vi ska vara öppna för nya idéer och perspektiv.

5. Vi ska förstå effekterna

Arbetsmiljöarbete ska inte bara förankras bland ledning och chefer. Vi ska se till att kompetensutveckla och utbilda denna grupp för att öka deras förståelse (både om sitt eget välbefinnande och också sina medarbetares) vilka positiva effekter det ger att sätta människan i fokus. Ur förståelsen kan en vilja växa fram att låta välbefinnande genomsyra allt från verksamhetsmål till vardagliga aktiviteter; som möteskultur, arbetstider och relationer. Det handlar inte bara om individerna utan kultur och klimat. Vi ska utvärdera och förstå vad som ger effekt i ett långsiktigt och hållbart perspektiv.

6. Vi ska vara nyfikna

Vi ska ställa frågan ”Varför?” gång på gång; Varför är vi stressade? Varför har vi för hög arbetsbelastning? Varför har vi för dålig målstyrning? Varför har vi inte ett hälsofrämjande ledarskap? Genom att vi som arbetsgivare inte tror att första svaret eller det uppenbara är lösningen, kan vi förstå faktorer som skapar ohälsa och vad som kan lösa detta. När vi tror att vi hittat svaret; ställer vi frågan ”Varför?” igen. Vi är konstant nyfikna på orsak och verkan och vi är öppna för att experimentera och våga prova nytt och se till att det finns tid för reflektion.

7. Vi ska inte göra allt

Som arbetsgivare har vi inte monopol på arbetsmiljöarbetet. Det kan finnas medarbetare som har bättre lösningar. Vi ska låta medarbetare inspirera sina kolleger eftersom det skapar både förtroende och förståelse. Den som befinner sig mitt i vardagens uppgifter har koll på gruppens utmaningar. Vi ska hitta olika medarbetare (ambassadörer) – som kan hantera stress, är fysiskt aktiva, är glädjespridare, driver ett hälsosamt ledarskap, får ihop livspusslet etc. etc. – och ge dem tid och budget att inspirera, initiera projekt och påverka arbetsprocesser och policys. Vi är hela tiden öppna för att diskutera och skapa delaktighet.